Redan 2010 nämnde vi lergroparna i Fålhagen, i ett inlägg om hur stadsdelen såg ut för 100 år sedan. Vi reflekterade lite över hur hälsosamma de är på grund av deras koppling till tegelbruken. Nu när Uppsalatidningen skrev om giftigt avfall i lergroparna så är det dags att ta upp den gamla tråden.Lergroparna uppstod när man grävde upp lera till tillverkningen av kakel och tegel. Redan på Linnés tid använde man leran, men lertäkterna hade sin största utbredning i Uppsala åren 1940-1965, enligt Uppsalatidningen. I Fålhagen fanns det stora lergropar längs Hjalmar Brantingsgatan, från Torkelsgatan i söder till Björkgatan i norr. Till exempel ligger Österängens IP i det som på den tiden var en lergrop. Kartan här ovanför är från Uppsala kommuns karttjänst och visar hur Fålhagen såg ut 1909.
Men varför riskerar lergroparna vara så giftiga då? Jo, för att både privatpersoner och industrier dumpade avfall i täkterna. Till och med bilar slängde man där! Så idag kan det till exempel finnas oljerester, kreosot och tungmetaller i lergroparna, som riskerar att läcka ut när man rör om i marken, till exempel när man borrar efter bergvärme.
3 kommentarer:
Theresa som skrev rapporten om föroreningar och lertäkter har gjort ett fantastiskt arbetet. Rapporten innehåller dessutom en historisk beskrivning över alla tegelbruk och jag fattar inte hur hon lyckats hitta all information.
Ett litet bidrag har jag faktiskt själv gjort. Förra våren skicka jag henne en del uppgifter om olika tegelbruk som jag hittat i gamla kartor.
Kul att hennes examensarbete får uppmärksamhet. Det är både intressant och viktigt.
Någon aning om hur det går med Sivia Torg?
Har sett två lediga lägenheter där men man kan ju fråga sig om det är värt att folk söker eller inte...?!
Det här hade Niina hittat för ett år sen:
http://falhagen.blogspot.com/2011/06/nu-byggs-sivia-torg-om.html
Skicka en kommentar