För några dagar sen fick jag det bekräftat: Jag bor i Uppsalas trevligaste stadsdel! Vi hade glömt vår vinöppnare hemma hos kompisarna som bor i Årsta. En evighetsdistans om man tänkt sig ta ett glas rött till middagen. Vad gör man? Jo, man går och knackar på hos grannen som inte bara lånar en vinöppnare utan bjuder mig hem till hens kök för att öppna flaskan. Underbart!
Trevliga grannar är ett stort plus för ens boende. Det blir liksom en helt annan livskvalitet när man kan prata med sina grannar och det blir inte så att var och en springer in till sitt och låser dörren bakom sig. Helst så fort som möjligt. Nej, vi hälsar på varandra och pratar med varandra. Det är jättekul. Grannkontakten är någonting som jag saknat. Jag trodde att den var lika bortglömd som mode á la bilden ovan. Tillhörande en annan tid liksom.
Jag har ju bott i områden där man inte vet vad närmaste grannen heter och även om man hälsat på några gånger så öppnar man inte nödvändigtvis dörren om någon knackar på. På de ställen hade jag nog blivit utan vin till middagen.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar