Häromdagen skulle jag läsa om Zelmerlöws lönemiljoner men hamnade på en sida som handlade om naziguld och när jag valde naziguld så hamnade jag på Zelmerlöws lönemiljoner. Så tokigt det kan bli ibland. Även för en etablerad tidning. Ibland så blir det tokigt och istället för att prata om det viktiga, fastnar man i någonting mindre viktigt. Jag tror att en bloggande uppsalapolitiker vet hur det känns. Jag läser ju hans blogg nästan varje dag för jag tycker att han håller en bra nivå på sin blogg. Tyvärr så verkar många bara reagera när testar gränserna för vad man kan säga och framför allt hur man ska säga.
Jag försöker hålla mig innanför Fålhagen för en stadsdelsblogg väcker sällan starka känslor. Kanske om jag skulle skriva om Luthagen och vara för byggandet av skorstenen i stadsdelen. Men nu tillbaka till huvudsaken: Konsten, eller rättare sagt svårigheten med blogga. Det är inte helt lätt att skriva varje dag och jag tycker att man som politiker ska blogga varje dag. Jag tycker att som politiker ska skriva om sig själv, sina åsikter osv. Uppsalapolitikern i fråga har ju en av de bästa politiska bloggarna jag känner till. Jag läser en del andra politikers oftast väldigt tunna bloggar och undrar om inte politikerna har mer att skriva om. Förresten, vad är mer tröttsamt än att läsa om politiskt käbbel mellan olika partier, som handen på hjärtat, ändå ligger väldigt nära varandra. Det blir liksom ungefär lika djupt som diskussionen om SD:s opinionssiffror och huruvida man mätt dem rätt eller inte. Politikerna verkar gillar Twitter, vilket antingen är tecken på att politik handlar mycket om oneliners eller att politikerna inte vågar utveckla sina tankegångar, oavsett tankarna. Jag råkar gilla Stefan Hannas sätt att skriva om politik. Vi borde ha fler bloggande politiker! Vet du några som är bra så skriv gärna på kommentarfältet!
14 timmar sedan
0 kommentarer:
Skicka en kommentar