Vad har du för salsavärde lilla hen?

Ytterst sällan avviker den här bloggen från att handla om Fålhagen. Idag tänkte jag dock göra precis det. Avvika och sticka ut och utmana många skolor runtomkring i Sverige (eller i Uppsala i alla fall). Tanken till det här inlägget föddes när min chef, dvs rektorn på skolan där jag jobbar, berättade någonting helt osannolikt. Salsavärdet för vår skola visade +21!!! (http://salsa.artisan.se/) Alltså överträffade skolan samhällets förväntningar på vad eleverna förväntades åtstadkomma i skolan (med råge). Vill du veta mer om salsavärdet så klicka på länken inom parentes. Att skolan där jag jobbar fick så bra resultat på salsaskalan är ingen tillfällighet. Det är ett resultat av ett medvetet arbete efter Lennart Grosins och Lorraine Monroes modeller om framgångsrika skolor.

Kritiken mot mätning av salsavärden inom skolvärlden har varit hård. Och visst är det så att det kan vara svårt att nå höga salsavärdessiffror på skolor där föräldrarnas utbildningsnivå gör det svårt att nå höga salsavärden (alltså är föräldrarna högutbildade). Där räcker det kanske med att hålla +/- 0-nivå. Det jag gillar med salsavärdet är att det visar på att skolan kan göra skillnad på riktigt. Det är ett sådant skolväsende som jag är intresserad av. Där elever som samhället inte väntade sig så mycket utav på grund av deras föräldrars resultat, så får de kunskaper och möjligheter att forma sin egen framtid. Vad är ett bra resultat? Är det lika med höga betyg eller är det höga värden på salsaskalan. Jag skulle vilja säga att salsaskalan är faktiskt mycket mer rättvis mot det arbete som lärarna och skolledarna lägger ner varje dag. Skolans uppgift är att skapa bättre utbildad befolkning.

Det som är slående för skolan där jag jobbar är lugnet och hur väl eleverna uppför sig gentemot vuxna och varandra.  Och vi får ofta höra det från besökare som undrar var eleverna är när det är tomt i centralkapprummet. Svaret på den frågan är naturligtvis att eleverna är på jobbet, alltså i sina klassrum. Standardinställningen på skolan är att eleverna har lektioner. Det har varit lite frustrerande att studieresultaten inte kommit tidigare i form av fler gymnasiebehöriga elever och/eller höga betyg men med hårt arbete från eleverna, lärarna och skolledningen så kommer resulaten till slut. En av de viktigaste detaljerna kring framgången är faktumet att eleverna är i klassrummen och att lektionerna är viktiga. Med en sådan standardinställning kommer studieresultaten att komma förr eller senare och det är alltså nu när eleverna sprängde alla salsagränser. Yes, we can!

Skolan där jag jobbar har gjort en helomvändning. Ett rykte skapas väldigt lätt, det är bara att se på kravallerna i Göteborg. Och sedan är väldigt svårt att ändra på ryktet. Jag jobbade på skolan när vi hade det mycket tuffare. Det krävs lång tid för att ändra en skolas rykte. Jag känner att det är det som håller på att hända i kommunen där jag jobbar. Vår skola uppfattas som någonting positivt. Jag kan bara säga att lärarna och skolledningen jobbar hårt för att utveckla skolan ytterligare.



Några länkar till Grosin och Monroe:
http://www.socialdemokraterna.se/Var-politik/Arkiv/Politik-ar-ett-lagarbete---forma-var-politik/Valfard/Skola/Artiklar/Sammanfattning-av-forskningen-om-det-pedagogiska-och-sociala-klimatet-PESOK-i-effektiva-skolor---Lennart-Grosin/

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/bra-larare-tander-elevens-gnista


http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1316746&fileOId=1316747