Jag lägger väldigt sällan ut en bild på mig själv men idag gör jag ett undantag. Vi kan väl säga att jag har radioansikte. Nu är det bara en vecka kvar tills det är dags att börja jobba igen. Men endast till slutet av april för då är det dags för mig att åter vara hemma hela dagarna. Eller ja, det där var väl en sanning med modifikation för vi har ju bott på Wayne's Coffee :). Nästan i alla fall. Jag ser framemot en tidig vår och sommar så att jag och sonen kan härja ute, eller alternativt på balkongen medan Niina jobbar. Kanske läsa sagor på finska och svenska. Eller plocka fram Brott och straff och döda sonens bokintresse. Eller visa boken om finsk grammatik...
Vad har varit bra under föräldraledigheten? Ja, alla aktiviteterna. Vi har varit med på sångstunder, både på finska och svenska. Jag har varit på den öppna finska förskolan och det har varit fantastiskt. Barn lär sig bäst av varandra. Vad har vi mer gjort? Jo, varit på några caféer :) och så i början tog vi långa barnvagnspromenader. Det har ändrats ganska mycket nu för sonen vill upptäcka världen, eller ja i det här fallet vår lägenhet. Han har nämligen lärt sig åla/hasa sig fram (beroende på hur trött han är) och med "fria" rörligheten blir man väldigt nyfiken på saker. Roligast är dock när han är så trött att han inte orkar ta sig fram för då ser det ut som att han glömt handbromsen i.
Jag misstänker nästan att eluttagen måste ha barnmagneter i sig. Är det så? Just det, vi har börjat med babysim och temperaturen i bassängen passar mig utmärkt. Jag förstår inte varför man inte kan ha det tillräckligt varmt i alla bassänger och om det nu är så att det handlar om att människorna inte klarar av att tvätta sig ordentligt innan de hoppar in i bassänger så är det väl bara att se till att alla gör det. Längtar till badparadiset i Budapest. +35 grader ute och minst lika mycket i vattnet :).
Ni som kanske undrar hur det gått för kaninen och sonen att umgås så kan jag säga att det har gått bra. Kaninen har varit tvungen att morra åt sonen två gånger nu när han blivit mobil. Vi jobbar med att etablera gränser så att både kaninen och sonen kan njuta av livet. Jag måste dock berömma kaninen för hon har tålamod när sonen, som oftast klappar snällt, ibland glömmer bort hur man klappar snällt och...klappar lite hårdare. Inte våldsamt, bara lite hårdare. Vi får se hur den här relationen utvecklas framöver...
Det har hänt mycket nu de senaste veckorna och det är lite synd att inte vara hemma nu när sonen blivit "stor" men lyckligtvis får jag vara hemma snart igen. Tre månader, eller sista april för att vara mer exakt är det min tur igen :). Det ser jag framemot.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar