Har ni någonsin funderat på varför det är så många alkisar runt Vaksala torg? Det har jag. Efter att ha läst Scribos (http://www.scribo.se/vaderkvarnarna-vid-vaderkvarnsgatan) mycket bra blogginlägg om väderkvarnar i Fålhagen så kunde jag inte låta bli att fokusera på bränneriet som nämndes i inlägget. Jag är själv intresserad av ölbryggandet, inte brännvin då det inte är tillåtet :).
Det är superlätt att starta ett företag (svårt att få det att gå ihop nu som då). Garvaren Arndtz hade dock lyckats med att samla på sig lite cash och han bestämde sig för att utnyttja näringsfriheten till max på tiden då Bolagsverket kanske inte hade så mycket emot att man hade flera olika verksamheter inom sitt företag. Arndtz gjorde brännvin i kv Einar mellan 1843 och slutet av 1850-talet innan han sålde bränneriet till Wendblad. Läste om detta och lite annat på den här bloggen http://rolandagius.blogg.se/250506011920_brnnvinets_uppsala.html . 50% av stadens inkomster kom från brännvin. Man kan lätt säga att Uppsala och människorna i Fålhagen var beroende av brännvin. Alltså inkomstmässigt. Det var brännvinsanläggningen här i Fålhagen som bäddade för kommande industrier.
Bränneribyggnaden stod kvar till 1960 och kanske är det så att bränneriet är en vandringssägen bland fålhagenalkisar. Man sitter där på bussbänkar och berättar hur det en gång fanns ett bränneri i Uppsalas bästa stadsdel.
Jag brygger öl och ska tävla i det i helgen och flickvännen gör vin. Med vår kanin hade vi hoppats på att kunna starta gårdsförsäljning i Fålhagen men det verkar dröja :). Näringsfriheten var större förr i tiden. Skål för Fålhagen i tiden.
2 kommentarer:
1861 var staden något mer krogtät. Då fanns det en utskänkningslokal per 300 invånare. Jag misstänker att den siffran är något annorlunda idag.
Lycka till i tävlingen!
Det gick bra även om vi inte vann men vi slapp rösta på vår egen öl och fick ändå röster :).
Skicka en kommentar